Kvalitet kan populärt beskrivas som att göra rätt sak, på rätt
sätt, på rätt plats, vid rätt tid och till rätt kostnad. Under senare
år har kvalitetsarbetet mer och mer inrymts under begreppen
verksamhetsutveckling och förbättringsarbete. I detta arbete betonas
ständig utveckling och förbättring av vårdens kvalitet. Systematisk
kvalitetsutveckling är en ständigt pågående process. Utmaningen ligger
i att fortlöpande söka förbättringsmöjligheter och att aldrig slå sig
till ro.
Ø
2.8.1 Ständig utveckling
För att tydliggöra/klargöra kvalitetsarbetet kan det vara en god
hjälp definiera ord, termer och begrepp inom området.
Kvalitet
Kommer från latinets qualitas och betyder ”av vad”, dvs. egenskap,
beskaffenhet. "Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en
företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och
underförstådda behov" (1). I hälso- och sjukvård handlar kvalitet om
hur vården är värdeskapande för patienten och anhöriga.(2)
Indikator/Kvalitetsindikator
Indikatorn beskriver det område man vill undersöka. En indikator kan
motsvaras av flera mått. Används för att registrera viktiga aspekter
av vårdkvalitet exv. trycksår och fallskador.(2) Med hjälp av
indikatorer kan man identifiera förhållanden och områden som bör
studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till
förbättring.(3)
Kvalitetsmått
Kvalitetsmåttet är den mätbara tolkningen/utvärderingen av indikatorn.
Ändamålet är att de ska användas som vägledning för att registrera och
utvärdera kvaliteten av viktig patientvård och stödjande aktiviteter.
Exempelvis andel fallolyckor vid ett äldreboende.(2)
Kriterier
Egenskap/måttstock som
används för att mäta kvaliteten, jmf med kvalitetsmått.
Kvalitetspolicy
Organisations övergripande
avsikter och inriktning vad avser kvalitet, formellt uttalade av högsta ledningen.(4)
Kvalitetssystem
Organisatorisk struktur, rutiner,
processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheten med avseende på kvalitet.
Kvalitetssäkring
Begreppet kvalitet omfattar även
säkerhet.(5) Alla inom ramen för ett kvalitetssystem planerade och systematiska aktiviteter, presenterade i nödvändig utsträckning, som skapar tillräcklig
tilltro till att ett objekt kommer att uppfylla kvalitetskrav.(4)
Kvalitetsutveckling/-förbättring
Åtgärder som vidtas inom en
organisation för att öka verkan och effektiviteten hos aktiviteter
eller processer i avsikt att ge en större nytta både åt organisationen och dess kunder.(4)
Standard
Anger en professionell
överenskommen nivå på en åtgärd, vilken är ändamålsenlig för den
målgrupp som åtgärden riktas till. Åtgärden måste kunna observeras,
mätas, uppnås och vara önskvärd.(1)
Man kan indela kvalitet och kvalitetsutveckling i hälso- och
sjukvården i följande sex kvalitetsområden:
1. Kunskapsbaserad
och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård innebär att vården skall bygga på evidensbaserad
kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på
bästa möjliga sätt och för att främja hälsoutvecklingen i befolkningen.
2. Säker hälso- och
sjukvård
Säker vård innebär att skador i
samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete.
3. Patientfokuserad
hälso- och sjukvård
En patientfokuserad vård
innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens
specifika behov, önskemål och värderingar.
4. Kostnadseffektiv
hälso- och sjukvård
Med effektiv vård avses att
vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer så att onödig
förbrukning av alla slags resurser undviks.
5. Jämlik hälso- och
sjukvård
Jämlik vård innebär att vården
tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla medborgare.
6. Hälso- och sjukvård i
rimlig tid
Vård i rimlig tid innebär att
inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de
har behov av.
Dessa kvalitetsområden uppfyller Hälso- och sjukvårdslagens
tolkning av begreppet god vård (§2 HSL)(2).
Innehållsansvarig
Eva Bergdahl
Distriktssköterskeföreningen
1.
ISO 9000, Svenska standarder för kvalitetsledning, SIS förlag,
Stockholm, 1997.
2.
Stockholms läns landsting, Utveckling och användning av
kvalitetsindikatorer i Medicinskt Program Arbete, 2004, ISBN
91-85209-39-2.
3.
NE, Nationalencyklopedin.
4.
SS-ISO 8402, 1994.
5.
Socialstyrelsen, Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS
1996:24.
|